På Måndagen tog vi sovmorgon och sen åkte vi in till Ludvika för att maken och jag hade ett par ärenden samt att Lillfia behövde klippa sig typ akut och Mellandottern ville klippa sig. Hittade två ställen som Mellandottern googlat omdömen om som verkade bra, och de gick till varsitt.
Hos ”Saxess By Shivan” i Ludvika
Mellandottern valde ” Hair Fashion Ludvika” och var snäppet nöjdare än sin syster.
Läs mer om det här:
http://nouw.com/almafredriksson/spontant-frisorbesok-och-gopro-4-25910040
Medan de klippte sig var maken i väg och kollade GoPro:s. Vilket senare på eftermiddagen inhandlades. Jag köpte också en spegel till nya toaletten och lite små reafynd.
Sen hemma på kvällen gjorde jag i ordning landgångar och vi satt i den ljuvliga kvällssolen och åt.
Maken var sen tvungen att jobba och tjejerna kollade på olika program så jag valde att sitta ute och läsa min bok. Riktigt bra bok faktiskt.
Det finns inte många myggor här, desto flera knott. Fasiken vad de gör ont när de biter! Får röda svullnader med en typ en dm i diameter!
På Tisdagen vart det pajlunch med kyckling, tomat och mozzarellapaj. Gött!
Recept på min matblogg:
http://nouw.com/minmat/kycklingpaj-med-tomat-och-mozzarella-25933751
Sen gick jag en PW med döttrarna. Det är verkligen inte min grej. Avskyr att promenera. Men jag måste göra något. Cytostatika och strålning har gjort sitt, trots att det var ett tag sen, och sen att äta antihormonell medicin gör att man försätts i klimakteriet X 15. Jag kanske skulle vara där ändå i min ålder men min behandling plussar på allt med råge. De flesta går upp ca 11-16 kg och oavsett träning, kost etc så är det typ omöjligt att rå på pga medicinen och hormonomställning. Men känner att jag måste röra på mig lite. Inget hopp om vikten men bara att inte vara så stel och ha så oerhört dålig kondition!
För övrigt är det lite down, flera ”cancerkompisar” som fått återfall efter ganska många år och det får spökena i huvudet att vakna. Fan man är aldrig safe. Jag veeet det är bara att leva med this shit men det är grymt jobbigt och energikrävande. Döden är närvarande i, om inte varje tanke, så varje dag. Döden som inte ens fanns i ens värld innan cancern, är nu ens ständiga följeslagare…..och omvärlden förväntar sig att man ska leva normalt, vara som förr, jobba som förr och ser en som frisk. Även fast man nu för tiden aldrig blir friskförklarad av läkarna utan bara benämns ”cancerfri”. Så förväntas man typ ha glömt allt! Men det är tyvärr inte så enkelt, inte alls… långt ifrån. Det är nästan så att nu är det som värst, men det kan ingen ickedrabbad förstå!
Men det är som det är….
På kvällen lagade jag Karibisk middag och vi satt ute och njöt.
Senare på kvällen kom antagningsbeskeden till Gymnasiet. Mellandottern försökte enträget logga in, men det verkade som det var överbelastat. Men till slut så! Hon hade kommit in på sitt förstahandsval som hon så gärna ville. Jag är så stolt. Det är den linje och den skola i Täby som har högst antagningspoäng och är svårast att komma in på just nu. Så roligt att det blev som hon kämpat för.
I dag har tjejerna badat och tränat.
Lillfia och jag har gynnat barnen i Lettland då vi handlat på Loppis i Söderbärke. Hittade ett grymt fat/form i koppar till servering samt tallrikar som passade i färg till min nya duk.
Lagade Thailändska fiskkakor och nudlar och serverade i allt det nya!
Vin till detta! Helt ok till asiatisk mat. Men alldeles för sött för min smak i övrigt.
Tyvärr missade maken middagen. Han var tvungen att bryta semestern och åka till Stockholm för ett möte i morgon. Många möten kan man ju göra via skype, men inte alla. Sånt är livet för mig och barnen. Inte första gången jobbet inkräktar på familjen. Han blev bla tex tvungen att jobba under äldsta dotterns studentmottagning. Men vi har vant oss på ett eller annat sätt. Hoppas han kommer tillbaka i morgon…annars blir det väl på Fredag. You never know…livet som VD liksom!
Jag försöker i alla fall hålla min semesterstämning i gång. Jag läser böcker, lagar nya recept, dricker goda viner och har sköna sovmorgnar. Även om inte han kan, så vill jag ta vara på mina lediga dagar.
Ja livet ser ganska olika ut för oss alla….
Majvors´ 